Jag blir snuvig när det är kallt ute

New York, lördagen den 14e februari

Nu fattas det en dag. Den dagen var igår och det sovdes mycket den dagen. Ett besök till en utflippad mexikansk restaurang blev det också. Och väntan i blåst och bilalarm som tjöt. Califoniacation. Och god natt. Nu är det idag, som är idag som är samma datum som ovan. Alla ledsna hjärtans dag. Tänker inte kommentera det mer för det räcker att konstatera att det än så länge varit en mycket bra dag. Trots allt. Starta dagen med brunch på Life Café, vegetarisk omelett och Screwdriver. Fortsätter med djävulskt lång promenad i stan. Terapi, skratt och tutade på. Titta åt fel håll vid övergångstället och livet kan bli kort. Men det gick bra. Trots allt. Husen är så höga, gatorna så raka och ljuset så hoppfullt. Hemma igen med fotsvett och däcka på sängen. Rock'n'roll-flottigt hår (intalar jag mig) i väntan på att duschen ska bli ledig. Snart vankas mat och utgång. Rödvins-sval och The sound of Gunnar. I förrgår var vi virvelvindar, idag kan det bli en lagom bris eller total naturkatastrof. Ingen vet. Det är charmen.